top of page
Fästpunkt 1

FÖRBEREDELSER - till er som lärare inför temadagen om prylar

Identitet.png

1. En temadag om prylar - varför då?

Hjälp vi drunknar! 

unnamed (5).png

Våra hem och liv svämmar över av prylar och kläder. Sedan 1990-talet har svenskarnas konsumtion ökat med 60 procent. Vi har gått från att konsumera saker för att underlätta våra liv till att shoppingen i sig har blivit en hobby. Oavsett intresseområde finns det prylar, prylar, prylar! 

 

Historiskt har begrepp som att hushålla, spara, hamstra varit aktuella. Idag möts vi snarare av tips om hur vi ska sortera, rensa ut och organisera. Vi gör till exempel inte längre stora vårstädningar, utan snarare stora vårrensningar, där återvinningen håller extraöppet och bakluckeloppisarna duggar tätt. Prylmängden är påtaglig nästan oavsett samhällsklass, vi konsumerar bara på olika ställen. 

 

Resultatet = planeten bågnar. Vi har med andra ord inte bara utmaningar med att rymma alla prylar i våra privata hem, utan även i vårt större gemensamma hem här på planeten. Vi behöver minska vår konsumtion och ändra våra konsumtionsmönster och produktionen behöver bli mer cirkulär. Vi måste se på vårt avfall som resurser när vi behöver tillverka nytt.

Under den här temadagen kommer eleverna att få klura kring vår konsumtion av prylar, tänka till kring sin egen och andras. Få ökad förståelse för varför och hur vi kan ändra vår syn på avfall och bli bättre på att se resurser där vi tidigare sett skräp. Eleverna kommer att få prova på återbruk och med hjälp av händer och hjärta utmana sitt eget agernade genom en ökad förståelse för kopplingen mellan konsumtionen av prylar och negativ påverkan på miljö och klimat. Helt enkelt globalt mål 12 - hållbar konsumtion och produktion - i praktisk handling.

Förhoppningsvis breddas bilden för era unga under den här dagen - så att de aktivt kan vara med i den processen där vi både får tänka och göra på nya sätt tillsammans för att skapa förändring. 

Bild UR Play

2. Om värdet av att få tänka och göra tillsammans

 

Tanken med temadagen är att få vara i ett innehåll under en hel dag och få olika perspektiv för att kunna skapa en större helhetsbild och förståelse för komplexiteten. Görandet i form av både kreativa övningar i varje pass, och verkliga ätbara “prova-på-moment” är centrala under dagen, då upplägget utgår både från kreativitetens betydelse för lärandet samt klimatspykologins perspektiv kring hur vi tar oss från oro till handling. 

 

Då målet med samtliga temadagar är att minska oro och passivitet bland unga och öka deras handlingsutrymme, för att i förlängningen även skynda på omställning, bygger varje enskild temadag på olika typer av aktivt görande och hög delaktighet från målgruppen. Unga behöver både få veta sanningen om klimatförändringarna och få träning i att sätta ord på sina känslor relaterat till informationen. De behöver också få veta vad de kan bidra med och vad de ska göra för att kunna må så bra som möjligt. 

 

Upplägget bygger därmed på de fyra faktorer som enligt forskning* inom klimatpsykologi behövs för att det ska bli möjligt:

 

  • Gruppen - vi behöver en stor, trygg grupp där vi är bra på att stötta varandra, samarbeta och lösa problem.

  • Agerandet - att få engagera oss i frågor där det finns en sannolikhet att vi kommer märka resultatet

  • Meningsfullheten - känslan av meningsfullhet och hopp finns först när vi verkligen är med och påverkar och ser att det som behöver hända börjar hända.

  • Hoppet - få hopp genom att se positiva trender, hur forskare och klimatorganisationer arbetar på ett tillitsfullt sätt.

unnamed (6).png

3. Sammanfattning av innehållet i temadagen

 

Följande arbetspass ingår i temadagen och innehållet finner ni i boxarna med samma namn: 

STARTDAGS

⏰ 30 min

PRYLRESAN

⏰ 60 min

SLIT & SLÄNG

⏰ 60 min

En gemensam och inspirerande igångsättning av temadagen där eleverna får börja tänka kring kopplingen mellan alla våra prylar, vårt behov av att hela tiden köpa nytt och påverkan på klimat och miljö, men också på våra liv. 
Isabelle McAllister inspirerar med en film om prylar. 

I det här passet kommer eleverna “drunkna i alla prylar” som omger oss i vårt samhälle och inte minst i många av våra hem. De kommer att utgå från några klipp ur serien Sortera upp ditt liv, göra reflektionsövningar och bygga ett Onödigt Prylmuseum.. 

PIMPA PRYLEN

⏰ 60+60 min

TÄNK OM

⏰ 15 min

Eleverna får dyka in i några konkreta exempel på återbruk. De får sedan själva prova på olika sätt att återbruka prylar med sina egna händer. Det blir gott om tid för praktiskt arbete. 

Eleverna har haft en hel dag med mängder av ny input, tankar och känslor. Syftet med den sista, korta stunden är att få göra en gemensam reflektion, att få syn på om de har Tänkt om och vad som kan hända om fler tänker om och börjar agera utifrån det.

4. Förslag på hur man kan lägga upp sin temadag

Lägg upp er temadag på det sätt som passar er organisation och era elever bäst. Innehållet är tänkt för helklass, med möjlighet att köra flera klasser parallellt. Alla arbetspass skall kunna ledas av alla lärare och ni kan antingen organisera er så att samma lärare följer samma elever genom hela dagen och tar ansvar för allt innehåll eller att ni “fördelar passen” och tar ansvar för en del genom hela dagen. Vissa pass känns förmodligen olika bekväma  för olika ämneslärare - dra nytta av era olika kompetenser! Det är skönt att vara fler tillgängliga vuxna, speciellt under de praktiska momenten. 
 

unnamed (7).png
Identitet (16).png
unnamed (8).png

Nedan följer exempel på hur man kan lägga upp temadagen:

1. För en enskild grupp över en heldag

2. För tre parallella grupper över en heldag

3. Hur innehållet skulle kunna delas upp på två halvdagar

 

Se det som förslag och självklart “bygger” ni er dag utifrån era tider och ramar.
 
1. En enskild grupp : 

8:30 - 9:00 

9:00 - 9:15

9:15 - 10:15

10:15 - 10:45

10:45 - 11:45

11:45 - 12:30

12:30 - 13:30

13:30 - 14:00

14:00 - 15:00

15:00 - 15:15

STARTDAGS

⏰ 30 min

RAST

⏰ 15 min

PRYLRESAN

⏰ 60 min

RAST

⏰ 30 min

SLIT & SLÄNG

⏰ 60 min

LUNCH 

⏰ 45 min

PIMPA PRYLEN

⏰ 60 min

RAST

⏰ 30 min

PIMPA PRYLEN

⏰ 60 min

TÄNK OM

⏰ 15 min

Tips!

Det sista passet, Tänk om, kan man ta dagen efter om eleverna är för trötta efter dagen för att orka reflektera och utvärdera. Då kan man också förlänga det passet något om man önskar. 

2. För tre parallella grupper över en heldag:

SPÅR 1

8:30 - 9:00 

9:30 - 9:15

STARTDAGS

⏰ 30 min

RAST

⏰ 15 min

9:15 - 10:15

PIMPA PRYLEN

⏰ 60 min

10:15 - 10:45

10:45 - 11:45

11:45 - 12:30

RAST

⏰ 15 min

PIMPA PRYLEN

⏰ 60 min

LUNCH 

⏰ 45 min

12:30 - 13:30

PRYLRESAN

⏰ 60 min

13:30 - 14:00

RAST

⏰ 30 min

14:00 - 15.00

15:00 - 15:15

SLIT & SLÄNG

⏰ 60 min

RAST

⏰ 15 min

15:15 - 15:30

TÄNK OM

⏰ 15 min

SPÅR 2

STARTDAGS

⏰ 30 min

RAST

⏰ 15 min

PRYLRESAN

⏰ 60 min

RAST

⏰ 15 min

SLIT & SLÄNG

⏰ 60 min

LUNCH 

⏰ 45 min

PIMPA PRYLEN

⏰ 60 min

RAST

⏰ 30 min

PIMPA PRYLEN

60 min

RAST

⏰ 15 min

TÄNK OM

⏰ 15 min

SPÅR 3

STARTDAGS

⏰ 30 min

RAST

⏰ 15 min

SLIT & SLÄNG

⏰ 60 min

RAST

⏰ 15 min

PRYLRESAN

⏰ 60 min

LUNCH 

⏰ 45 min

PIMPA PRYLEN

⏰ 60 min

RAST

⏰ 30 min

PIMPA PRYLEN

60 min

RAST

⏰ 15 min

TÄNK OM

⏰ 15 min

Tips!

Det sista passet, Tänk om, kan man ta dagen efter om eleverna är för trötta efter dagen för att orka reflektera och utvärdera. Då kan man också förlänga det passet något om man önskar. 

3. Nedan exempel på hur innehållet skulle kunna delas upp på två halvdagar. Om man väljer att sprida ut temadagen över två halvdagar eller fler kan man förlänga passen något och ta det i lite lägre tempo. 

8:30 - 9:00 

DAG 1

STARTDAGS

⏰ 30 min

9:00 - 9:15

9:15 - 10:15

RAST

⏰ 15 min

PRYLRESAN

⏰ 60 min

10:15 - 10:45

RAST

⏰ 30 min

10:45 - 11.45

SLIT & SLÄNG

⏰ 60 min

8:30 - 9:30

9:30 - 10:00

DAG 2

PIMPA PRYLEN

⏰ 60 min

RAST

⏰ 30 min

10:00 - 11.00

PIMPA PRYLEN

⏰ 60 min

11:00 - 11:30

RAST

⏰ 30 min

11:30 - 11:45

TÄNK OM

⏰ 15 min

Om passet PIMPA PRYLEN!

Trots att det kreativa passet PIMPA PRYLEN, är ett dubbelpass, 60 + 60 min, kan det vara svårt att hinna göra alla tre förslag på görande. Därför är det värt att fundera över vilket eller vilka ni vill satsa på. 

Förslag ett och två, Pimpa prylen och Laga synligt, är ganska enkla aktiviteter som inte tar jättelång tid.

Förslag tre, Råsnickra en pall, kräver mer tid och förberedelse.
Under detta pass utgår man från boken Råsnickeri av Finn Ahlgren, utgiven på Natur och kulturs förlag. Låna boken på biblioteket, finns den inte, be skolbiblioteket beställa boken till sitt sortiment. 
Hur snickrar man en pall? Ett enkelt recept finns exakt dokumenterat i boken under avsnittet "RÅSNICKERISKOLAN".

Titta även på ett klipp från Tv4:s Nyhetsmorgon där Finn Ahlgren berättar, visar och förklarar
hur man råsnickrar en pall. Sök på “Finn Ahlgren tv4” för att hitta klippet.

Fästpunkt 2
Fästpunkt 3
Fästpunkt 4
Fästpunkt 5

5. Material/allt som behöver förberedas inför temadagen

Börja med att titta på filmen "Konsumtion" med Isabelle McAllister, 22:51 min, tillsammans med eleverna, någon eller några dagar innan ni ska ha temadagen. Filmen är en introduktion till hela området klimat och konsumtion och en förberedelse för eleverna i ämnet.

Craftivism (1).png
Craftivism (2).png

Inne i varje arbetspass finns en punktlista med vad som behöver förberedas inför respektive arbetspass. 

 

Material som behöver förberedas en stund i förväg:

  • Återbruksmaterial till det kreativa passet PIMPA PRYLEN

Förslag på hur man får tag på återbruksmaterial:

  • Samla byggmaterial till Råsnickra en pall: Kolla i byggcontainrar, fråga på second-handbutiker om de har trasiga möbler som de inte kan sälja som ni kan få ta rätt på, kolla på återvinningen eller fråga på närmsta byggvaruhus om de har spillvirke som ni kan få plocka av.

  • Kontakta er lokala second handbutik (om det finns någon sådan i er stad eller by) och fråga om de kan lägga undan trasiga porslinsprylar till er eller be eleverna ta med sig trasig porslinspryl hemifrån som de kan laga, obs valfritt.

  • Fråga även om second handbutiken har udda kaffefat eller glasburkar med 
    lock samt små plastfigurer/leksaker som de kan skänka till skolan.

  • Fråga om skolan kan få ställa en låda på den lokala matbutiken med en skylt som informerar om vad ni ska göra och med uppmaningen att skänka ovan nämnda prylar om man har att avvara.

  • Låt alla lärare på skolan inventera hemmavid och se om de kan bidra med liknande material.

Fästpunkt 6
bottom of page