MER OM
“De flesta ungdomar i Sverige känner till de pågående klimatförändringarna och många av dem, likt barn och ungdomar i många andra länder, känner oro, rädsla, sorg, ilska eller maktlöshet inför hur de kommer att påverka deras liv och vår planet. Det är därför viktigt att vuxna i barnens omgivning hjälper till med råd och handlingar som kan motverka deras känsla av maktlöshet och oro inför klimatfrågor.”
Region Stockholm, Centrum för arbets- och miljömedicin
Liknande slutsatser står att finna i flertalet rapporter och undersökningar som gjorts de senaste åren. En stor konsekvens av klimatförändringarna är de olika känslor det väcker hos oss alla och att detta påverkar våra liv och känsla av mening. Därför är det självklart att skolan ska vara en plats där barn och unga får bjudas in att, inte bara lära sig om klimatfrågor, utan göras delaktiga, få upptäcka de komplexa sambanden, få göra rum för känslor och få möjlighet att tillsammans med andra identifiera vad man hoppas på och sedan börja ta steg i den riktningen. Det handlar om att aktivt hopp är något vi är och gör, snarare än något vi har. Ett aktivt hopp är ett hopp där kollektivt tänkande och görande står i centrum. Där vuxna agerar tillsammans med de unga.
Förhoppningen med temadagarna är att de ska ge utrymme för högstadie- och gymnasielärare att arbeta med klimatfrågorna på ett kreativt och ämnesövergripande sätt och tillsammans med kollegor och elever få ägna en hel dag åt att verkligen stöta och blöta dessa från olika håll och hitta grunden till en gemensam riktning som är konstruktiv och meningsskapande.
​
De 17 globala målen är planen för hur världen ska ställa om för att nå en hållbar utveckling. I Sverige, och många andra av de rikaste länderna, är mål 12 en av de största hållbarhetsutmaningarna. Syftet med detta mål är att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor är en nödvändighet för att minska vår negativa påverkan på klimat, miljö och människors hälsa.
​
Spill ingen tid är framtaget av utbildningscentret Spilloteket med stöd av Svenska postkodlotteriets stiftelse genom ett tvåårigt projekt.
"... att man inom skolan behöver arbeta med att öka barns och ungas kunskap om miljö- och klimatförändring, inte enbart genom att ge fakta utan också genom att fokusera på lösningar. Barn och unga bör få verktyg och färdigheter för att förstå och tänka kritiskt kring policy och agerande som rör miljön. Diskussionen behöver vara lösningsfokuserad för att ge barn och unga en känsla av hopp."
Folkhälsomyndigheten