MER OM 

Varför behövs temadagar om klimat och konsumtion?

​

FN´s klimatpanel IPCC presenterade i mars 2023 sin senaste klimatrapport. Budskapet är kristallklart – läget är akut, många klimateffekter är värre än vad man trott tidigare. Klimatet på jorden förändras allt snabbare, havsnivåerna stiger och förekomsten av olika slags extremväder ökar. Men rapporten lyfter också att tekniken och lösningarna för att hejda uppvärmningen redan finns, men det politiska ledarskapet saknas. Den enda möjligheten att begränsa klimatskadorna är att minska utsläppen här och nu – varje tiondels grad uppvärmning vi lyckas undvika gör skillnad.

​

Klimatkrisen är den största globala utmaningen och vår tids viktigaste fråga. Senast 2050 måste alla globala utsläpp vara nere på nettonoll. För att utsläppskurvorna ska vända brant nedåt krävs en stor omställning av våra samhällen. Som dagens politik ser ut, oavsett regering, kommer Sverige inte klara klimatomställningen i tid.

 

Mitt i detta lever barn och unga människor. Hur uppfattar de denna kris? Vad signalerar bristen på allvar hos de vuxna, inom politiken och i det konsumtionssamhälle som dagligen skickar budskap som krockar med vad forskningen säger att vi behöver göra? Angelägenheten i att möta upp de unga i denna kris, både kring den oro som många bär men också kring att faktiskt upptäcka allvaret i nuläget och komma i rörelse, mana till kollektiv handling och bygga upp opinion – och acceptans – för den stora omställning som vi vet kommer att krävas framöver, är stor och gör alla insatser viktiga. 

“Unga behöver få veta sanningen om klimatförändringarna och få träning i att sätta ord på sina känslor relaterat till informationen. De behöver också få veta vad de kan bidra med och vad de ska göra för att kunna må så bra som möjligt. Skolan har en unik roll i att hjälpa elever att se sig själva som aktiva medborgare som, tillsammans med andra, har en kraft att påverka.”

Kata Nylèn, Klimatpsykologerna, Lärarens guide till klimatmedveten undervisning