SLUTA SLÄNG - en t-shirts liv, död
& återkomst
.png)
Arbetspass, 60 min
Textilåtervinning är en snårig djungel och mycket behöver ske snabbt:
-
Vi behöver konsumera mindre
-
Vi behöver loopa textilierna längre i systemet
-
När textilierna helt tjänat ut sin roll behöver vi slutligen materialåtervinna mer för att kunna återanvända fibern i nyproduktion.
Beteendeförändringar och kunskap spelar alltså roll. Det behöver både produceras mindre och vi behöver konsumera mindre, och det vi konsumerar måste vara en del av ett tydligt kretslopp. Det cirkulära måste bli den nya normen. Det enda självklara i all produktion och konsumtion. Mer om det i passet Cirkulär ekonomi - nya sätt att producera och konsumera.
Under det här passet kommer eleverna att både få fundera kring hur mycket energi, resurser och människor som går åt för att producera en t-shirt idag och så kika på vad som händer med den när den använts klart. Var begravs en tröja? Alltför ofta går den en alltför tidig död till mötes med en lång sista utflykt över jorden och ett ovärdigt slut på en ny kontinent.
Men det finns olika lösningar och mycket forskning bedrivs inom textilområdet. Eleverna får avslutningsvis några glimtar av hur nutida forskning på textilområdet utforskar nya lösningar.
Syftet med detta pass är både att förstärka förståelsen av att vi först och främst behöver köpa färre plagg och använda de vi köper längre, men också att det finns och är på gång lösningar för hur vi kan ta hand om textilierna som en resurs och inte bara som ett avfall.
Introduktion till dig som lärare
Textil som köps i allt raskare takt i Sverige används och förbrukas också i allt snabbare tempo. Och bara 1 % av allt det som lämnas in återvinns idag till ny textil. Att slänga textil är idag ett stort resursslöseri då majoriteten av den textil som hamnar i soporna förbränns och materialet går förlorat. Senast 2025 ska dock textilavfall samlas in separat enligt EU:s nya avfallsdirektiv. Det utmanar kommuner och återvinningsbolag till nya innovationer. Förhoppningsvis bryts då den negativa spiralen att det mesta av textilavfallet idag går direkt till förbränning med energiutvinning istället för att först återanvändas och därefter fibersepareras och bli ny råvara i textilproduktion.
Innehåll i passet:
1. En övning kring hur många människor och resurser som är inblsndade i en t-shirts resa från produktion till någons garderob
2. Kort film och resonemang kring vad som händer med t-shirten när den slängs
3. Tre filmer som visar några goda, svenska exempel på hur textil kan återvinnas
TID:
30 min
10 min
20 min
Praktiskt fix
-
Dela in i grupper
-
En t-shirt till vardera grupp
-
Färgade smålappar i två färger
.png)
Fördjupningstips
Aftonbladet granskar
Här dumpas kläderna från HM som du "återvinner"
Naturvårdsverket:
Frågor och svar om hållbar textilkonsumtion
Johanna Leymann - föreläsare, författare och opinionsbildare inom hållbart mode:
Så funkar textilindustrin – sammanfattning
Textilåtervinning – så funkar det
Secondhand – därför ska vi tänka begagnat i första hand
Ellen MacArthur Foundation - en stiftelse som verkar för omställning till cirkulär ekonomi:
What is a circular economy? | Ellen MacArthur Foundation
An introduction to Circular Design for Fashion
Dagens arbete - artikel om Renewcell Sundsvall:
Upplägg
1. En t-shirts liv 🖐️⏰ 30 min
Kläd- och textilkonsumtionen i stort ökar. Vi använder plaggen i snitt sju gånger. Helt enkelt ett dåligt sätt att ta tillvara resurser och energi. Dessutom har vi ännu inte utvecklade system för att ta tillvara på vårt textilavfall på ett effektivt sätt.
Övning - Vem har hållit i din tröja?
Dela in eleverna i grupper om 4-5 personer
Lägg ut en t-shirt hos varje grupp tillsammans med frågeställningen:
- Hur många olika människor och vilka resurser har behövts innan den här t-shirten blev “din”?
a) Uppgiften är inledningsvis att eleverna ska försöka komma på vilka människor som t-shirten har passerat och påverkat innan den hamnat hos dem. De ska skriva ner alla personer de kan komma på, en kategori på vardera lapp. Som t ex “bönderna som odlar bomullen”, “designern som formgett” osv. Allteftersom placerar de lapparna på t-shirten, då blir det tydligt att det är många händer inblandade.
.png)
En lista på tänkbara människor som eleverna förmodligen kommer att lyfta upp och som du som lärare kan hämta ifrån ifall det behövs en igångsättning:
-
Bönderna som brukar marken för att odla bomull.
-
Arbetarna som skördar bomull på fälten.
-
Arbetarna som omvandlar bomullen till tråd.
-
Arbetarna som väver tråden till bomullstyg.
-
Designern som ritar mönstret till t-shirten.
-
Sömmerskan/skräddaren som syr t-shirten.
-
Arbetaren som packar t-shirten.
-
Lastbilschauffören som kör t-shirten till båthamnen eller flygplatsen.
-
Arbetarna som packar båten eller flygplanet.
-
Kapten eller pilot som kör båten eller flygplanet dit det ska.
-
Arbetarna som tar emot och packar om t-shirtarna.
-
Chaufförerna som kör ut paketen med t-shirtar till sambandslager.
-
Arbetarna som sköter sambandscentralerna.
-
Chaufförerna som kör ut t-shirtarna till butiker eller paketutlämningsställen.
-
Personal som arbetar i butik eller paketutlämningsställen.
-
Och så vidare…
b) Därefter ska eleverna göra samma sak med alla resurser de kan komma på som behövts, t ex kemikalier, diesel till fordon, osv. osv. Välj gärna en annan färg på smålapparna, så att ni kan skilja på människor och övriga resurser.
Tips! Om ni behöver mer input kan ni se följande film om en t-shirts livscykel. Filmen är på engelska. Längd ca 6 min
c) Reflektera tillsammans i grupperna eller alla tillsammans:
Anta att t-shirten kostade ca 100 kr
-
Hos vem hamnar de pengarna?
-
Räcker de för att täcka de egentliga kostnaderna?
-
Löner?
-
Miljöpåverkan?
-
Och så vidare…
d) Extraövning om tiden räcker:
Hur många t-shirtar har ni tillsammans i klassrummet? Gör ett överslag tillsammans genom att räkna ut hur många de har hemma och slå därefter ihop totalen.
Tips! Låt varje grupp räkna ut sin mängd och slå ihop gruppernas antal så går det lite snabbare.
Uppskatta därefter hur många t-shirtar:
-
Ni har tillsammans på er skola?
-
I hela er by eller stad?
-
I hela Sverige?
3. En t-shirts begravning ⏰ 10 min
Dela följande tankar med eleverna:
Vi svenskar handlar i snitt ca 15 kg kläder per år och slänger 8 kg. Onödigt! Var tar all den textilen vägen? Drygt hälften slängs. Knappt hälften skänks till olika second-handkedjor. Men de kedjorna får in så enormt mycket kläder att de omöjligt kan hantera den totala mängden - då vi svenskar inte handlar lika mycket kläder begagnat som vi skänker bort.
Av det som lämnas in säljs 20 % i svenska butiker (eller förmedlas till behövande i Sverige).
Vi köper med andra ord bara en 1/5-del av allt det som vi skänker. Så vad händer med resten? Av det som går på export (totalt nästan 28 000 ton) återanvänds 70 % i andra länder som secondhand. Resterande blir till stoppning, kompositmaterial och isolering inom industrin, men en stor del går också vidare och landar på soptippar i till exempel Afrika eller Sydamerika. Endast någon enstaka procent av det vi lämnar in blir till nya textilfibrer.
I Chile i Atacamaöknen till exempel finns klädkyrkogårdar som växt sig så stora att de syns på satellitbilder. Här dumpas överblivna textilier från hela världen. En del har rest från Sverige, via Östeuropa, Pakistan för att slutligen landa i Chile i Sydamerika eller Ghana i Afrika.
Se följande korta film från BBC från Ghana i Västafrika. Filmen är på engelska och 3:17 min.
Vad tänker eleverna? Och vad kan vi göra?
Jo, den enklaste lösningen:
1. Köp mindre!
2. Använd plaggen längre!
3. Köp något begagnat någon gång per år!
Och på så vis kommer vi också att förskjuta normer. Det är inte coolt att köpa nytt om man vet att det skadar andra! Men man kan vara cool genom att mixa friskt om man handlar begagnat eller byter med andra.
4. T-shirtens återkomst - forskning om fashion som funkar ⏰ 20 min
Det pågår en mängd forskning om nya sätt att ta tillvara och återbruka storskaligt. Det är positivt. I Sverige finns ett flertal uppmärksammade satsningar:
Se följande filmer, samtliga är på svenska:
1. Siptex är världens första automatiserade sorteringsanläggning för textilier och den finns i Malmö: 2:31
2. Renewcell i Sundsvall återvinner fiber från sorterad textil bland annat från Siptex: 3:36
3. Textilfabriken Woolpower i Östersund är Sveriges största textilfabrik och de har många tankar kring varför de valt att göra som de gör: 6 min
Reflektera tillsammans, tänkbara frågeställningar:
-
Kan ni se några problem med att vi blir bättre på att återvinna textilier?
-
Kan vi fortsätta konsumera lika mycket om vi lär oss återvinna textilfibrerna?
-
På vilka sätt tänker Woolpower annorlunda mot de flesta andra inom textilbranschen?