MINSKA MATSVINNET - vi lyssnar på forskningen och dyker ner i en container!
.png)
Arbetspass, 60 min
Introduktion till dig som lärare
Matsvinn - så onödigt! I en värld som behöver hushålla med resurserna, för att de helt enkelt ska räcka till alla och för att vi behöver få ner våra växthusgasutsläpp, då kan matsvinn kännas så oerhört korkat. Rent av oförskämt mot både djur, natur och oss själva.
Matsvinn är mat som går bra att äta men av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Den största delen av matsvinnet uppstår i hushållen, men mat slängs i onödan i hela livsmedelskedjan, till exempel inom jordbruket, livsmedelsindustrin, på restauranger, i storkök och mataffärer.
I det här passet får eleverna återigen möta Forskar-Henrik som pratar om hur eleverna via skollunchen kan vara med och bidra till ett mer hållbart ätande. (Henrik introduceras i God morgon-passet).
De får också möta dumpstrings-experten Andreas Jakobsson som är journalist, författare och föreläsare med fokus på matsvinn och miljöfrågor.
.png)
“Ordet dumpstring kommer från engelskans dumpster diving och handlar om att ta hand om saker som kastats. Det kan vara allt från kläder och pantburkar till möbler. Det vanligaste är dock att dumpstra mat i livsmedelsbutikers sopor helt enkelt för att livsmedelsbutiker hanterar varor som leder till att de kastar för flera tusenlappar per dag. Dumpstring är ett sätt att minska sin miljöpåverkan radikalt och spara pengar på samma gång. Ett slags betalt miljöarbete.” Citat, Andreas Jakobsson, från hans sida Dumpstringslyx.
Mycket kommer att handla om hur vi ser på mat som betraktas som “utgången”, inte håller måttet rent visuellt, till exempel att en förpackning har blivit trasig eller en banan har blivit brun. Och hur mycket sänks värdet på något som redan blivit slängt? Blir till exempel en påse frallor oätlig bara för att den legat i en container?
Innehåll i passet:
-
Vad kan vi tänka oss att äta? En kort övning för att sätta igång tanken.
-
Att leva på andras svinn - filmklipp, reflektion och värderingsövning kring dumpstring och mat som enligt vårt nuvarande system “inte håller måttet”.
-
Skollunchen som ett sätt att påverka - vad säger forskningen om det? Film med Forskar-Henrik, reflektionsfrågor i mindre grupper och utmaning i helklass.
TID:
10 min
30 min
20 min
Praktiskt fix
-
Skriv ut bilderna ur bildspelet Mat för en vecka, ett till vardera grupp alternativt dela dem digitalt så att varje grupp har tillgång till en bild vardera. Det viktiga är att varje grupp har tillgång till en bild. Ladda ner presentationen till din dator genom att klicka på de tre prickarna i den grå menyraden längst ner.
-
Förbered för att kunna se bildspel - Andreas Jakobssons veckohandling
-
Förbered för att kunna se bildspel - Forskar-Henriks råd
Fördjupningstips
Livsmedelsverket:
Dumpstring:
Så dumpstrar du – Guide | Dumpstringslyx
Så blir du rik på sopor 6 november 2023 - Ekonomiakuten | Sveriges Radio
Två organisationer, Matsvinnet och Ätbart, som verkar för att minska matsvinnet:
Fakta om matsvinn : Matsvinnet
Ätbart - en svinnbra handbok för dig i hemmet!
Ur Play:
.png)
Upplägg
1. Vad kan vi tänka oss att äta? ⏰15 min
I denna inledande övning kommer eleverna att möta bilder på mat som är dumpstrad, dvs räddad ur containrar, men meningen är att det inte ska veta om detta inledningsvis. (Det kommer i nästa steg, “Att leva på andras svinn”). Först ska de bara få möta helt vanlig mat som en familj lever på under en vecka.
Upplägg:
-
Dela in eleverna i grupper om två-fyra elever.
-
Dela ut bilder som du skrivit ut från bildspelet "Mat för en vecka". Alternativt dela dem digitalt så att varje grupp har tillgång till en bild vardera (detta bildspel är alltså inte tänkt att visas på storbild för alla). Det går bra att flera grupper får liknande bilder. Vardera bild visar en familjs matåtgång för en vecka.
-
Låt eleverna ringa in eller på annat sätt markera på sin bild de saker gillar och skulle kunna tänka sig att äta av all mat som syns.
-
Låt eleverna klura ut en måltid eller en efterrätt som man skulle kunna laga utifrån några av ingredienserna på fotot.
2. Att leva på andras svinn ⏰ 25 min
a) Se delar av Youtube-klippet Han matar sin familj med sopor - barnen får lördagsgodis från containrar
Klippet är från oktober 2023 när influencern Von Tilander stämt träff med dumpstraren Andreas Jakobsson för att hänga på honom en kväll i Uppsala. Hela klippet är 25 min långt. Vi rekommenderar att ni ser från 18.28 och till slutet.
b) Vad tänker och känner eleverna om detta?
Låt eleverna reflektera två och två!
- Skulle du kunna tänka dig att plocka upp mat ur en container och äta den?
c) Visa bilderna i bildspelet "Andreas Jakobssons veckohandling" på storbild
Ladda ner presentationen till din dator genom att klicka på de tre prickarna i den grå menyraden längst ner.
Bilderna på mat som ni fick möta inledningsvis kommer alltså samtliga från Andreas Jakobssons veckohämtningar. Ofta anger han att det han visar upp är den tredjedel som han fick med sig hem och övrigt gick till hans kompisar som han regelbundet dumpstrar tillsammans med.
Låt sedan eleverna kika på bilderna från inledningen igen och reflektera tillsammans:
-
Känns det annorlunda när du ser bilden igen?
-
Är det något du tidigare var sugen på som du nu känner annorlunda inför?
-
Varför slängs all denna fullt ätbara mat?
-
Vad tänker du om detta?
Andreas Jakobsson menar att de fyra vanligaste orsakerna till att mat slängs är följande:
-
En frukt eller grönsak blir dålig i en förpackning och då slängs allihop.
-
Bäst före-datumet närmar sig på produkter som håller i veckor upp till år efter datumet.
-
Varor utgår ur sortimentet och kastas långt före bäst före-datumet.
-
Förpackningen är skadad (till exempel upphängningshålet på en påse).
d) Värderingsövning Heta stolen
Placera ut elevernas stolar i en ring, ställ in en stol mer än vad ni är antal deltagare.
Den som leder övningen läser följande påståenden. De elever som håller med reser sig och byter plats, de elever som inte håller med om påståendet sitter kvar. Stoppa gärna med jämna mellanrum för att höra hur några elever resonerar.
-
Jag kan äta bananer som fått brunt skal
-
Jag kan äta ett äpple som börjar se fult ut
-
Jag kan äta en gurka även om jag behöver skära bort och slänga hälften
-
Jag brukar äta mat där “bäst före datumet” passerat
-
Jag kan tänka mig att äta mat som någon slängt i en container
-
Jag kan tänka mig att dumpstra någon gång
-
Jag måste alltid hyvla bort översta lagret på osten
-
Jag kan tänka mig att rosta bröd som blivit lite torrt
-
Jag slänger alltid bort pizza-kanterna
-
Jag pressar ut det sista ur yoghurtförpackningen
-
Jag har svårt för att lukta på mat som stått i kylen i några dagar
-
Jag gillar inte sista slatten
-
Och så vidare
4. Hallå forskning! ⏰ 20 min
Enligt de Globala målen ska vi halvera matsvinnet och få ner matens klimatpåverkan i stort. Finns det något som eleverna kan göra för att påverka detta tillsammans?
a) Se filmen Hållbara luncher med Forskar-Henrik, 1:36 min
Kommentar till dig som lärare:
I filmen säger Henrik att vi i Sverige slänger 60 kg mat per person årligen. Den siffran har han hämtat från Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har sedan över tio år tillbaka låtit Svenska MiljöEmissionsData (SMED) kartlägga livsmedelsavfallet i Sverige. Enligt deras beräkningar uppstod under 2021 motsvarande 86 kg fast livsmedelsavfall per person i Sverige. Av de 86 kilona uppstod ca 59 kg i hushållen. Av de 59 kilona bestod 15 kg av onödigt livsmedelsavfall som hade kunnat ätas upp. Utöver det fasta avfallet slängde vi även mat och dryck motsvarande 18 kg per person och år.
Det finns inga exakta siffror på hur mycket matsvinn som uppstår varje år, varken i Sverige eller globalt. Enligt Henrik är de siffror vi har att tillgå olika uppskattningar som bygger på schabloner. I en del beräkningar ingår inte flytande avfall, i andra räknas bara mat som skulle kunna ha ätits in (dvs inte potatisskal etcetera). Detta kan vara lite förvirrande men samtliga beräkningar visar entydigt att det finns stora miljövinster med att minska mängden slängd mat.
b) Reflektion
Visa bildspelet "Forskar-Henriks råd". Ladda ner presentationen till din dator om du behöver genom att klicka på de tre prickarna i den grå menyraden längst ner. Ett enkelt berättarstöd finns i bildspelet för det allra mest väsentliga (visa i presentatörsvy "öppna stödanteckningar"). Berättarstödet finns även att ladda ner här.
d) Samla ihop tankarna i helklass
Förhoppningsvis har det kommit många kloka tankar som ni kan ta vidare i ett nästa steg. Kanske har några av följande enkla förslag redan dykt upp, annars kanske något av dem kan vara genomförbara för att öka den kollektiva möjligheten att påverka.